PTT:s nya undersökning: Över en miljon hektar skogsbruksmark omfattas av tyst skydd

Privata skogsägare i Finland lämnar stora skogsområden utanför skogsbruksbehandling frivilligt, utan avtal, eller behandlar dem endast mycket småskaligt. Enligt Pellervon taloustutkimus PTT:s färska undersökning omfattas uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar skogsbruksmark av sådant tyst skydd. Detta är den första nationella uppskattningen av fenomenets omfattning. Undersökningen genomfördes med bidrag från Finlands Skogsstiftelse.

PTT:s meddelande om undersökningen:

Med tyst skydd avses i detta projekt skogsägarnas frivilliga och ersättningsfria beslut att helt avgränsa skogsområden från skogsbruksbehandling eller endast behandla dem småskaligt. Undersökningen bygger på en enkät som genomfördes på våren 2025 och som besvarades av 853 skogsägare.

"I bakgrunden till tyst skydd ligger en rad olika motiv, såsom naturvärden, ekonomiska faktorer, landskaps- och rekreationsvärden samt familje- och ägarrelaterade skäl. Detta återspeglar skogsägarnas olika mål och skogarnas många värden", säger skogsekonom Marjo Maidell.

Tyst skydd är vanligt men oftast småskaligt

Tyst skydd genomfördes av 43 procent av skogsägarna som besvarade enkäten, och andelen av det tysta skyddet var i genomsnitt 8,3 procent av den areal skogsbruksmark som alla respondenter angav. Om resultaten skalas upp till hela landets privatskogar täcker det tysta skyddet uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar.

Största delen, cirka 70 procent, av området för tyst skydd behandlas endast i mycket liten skala, till exempel genom att enskilda träd avlägsnas utan avsikt att sälja virke. Resten, cirka 30 procent, av helheten av det tysta skyddet utgörs av områden som är helt avgränsade från skogsbruksbehandling.

Enligt enkäten kan de huvudsakliga orsakerna till tyst skydd delas in i tre grupper. Icke-produktiva värden som anknyter till ekosystemtjänster, såsom natur- och landskapsvärden, är den främsta orsaken. Även faktorer som anknyter till ekonomisk lönsamhet, såsom områdets låga skogsekonomiska värde eller svårtillgänglighet samt faktorer som anknyter till uppskjutandet av beslut, såsom skog som ekonomisk trygghet eller överföring av beslut till nästa ägare, är motiv för tyst skydd.

Hos ägare av små skogshemman var andelen tyst skydd av de totala ägda hektaren betydligt större än hos ägare av större hemman. Även om det tysta skyddet inte är permanent överallt har det på många skogshemman en långsiktig karaktär och baseras på skogsägarnas genomtänkta beslut. Majoriteten av respondenterna uppskattar att de kommer att fortsätta skyddet så länge de äger hemmanet eller i minst tio år.

Tyst skydd har många konsekvenser för miljö- och skogspolitiken

Inom miljöpolitiken stöder det tysta skyddet många centrala mål, särskilt tryggandet av den biologiska mångfalden och det strukturella bevarandet av ekosystemen. I detta avseende kompletterar det det lagstadgade och avtalsenliga skyddet ur naturens mångfaldssynpunkt. Tyst skydd är också kopplat till klimatpolitikens mål, eftersom det påverkar avverkningsbesluten och därigenom skogarnas kolreserver och utvecklingen av kolsänkor.

Ur skogs- och energipolitikens synvinkel påverkar tyst skydd utbudet av virke och dess förutsägbarhet. Eftersom virkesmarknaden är starkt beroende av privata skogar fungerar frivillig begränsning av skogsbruket som en faktor som reglerar utbudet av virke. Konsekvenserna är dock inte entydiga, eftersom en del av det tysta skyddet är tillfälligt eller riktas mot skogsekonomiskt mindre värdefulla eller svårutnyttjade objekt.

Naturvärdes- och kolmarknaderna intresserar men är inte lämpliga för alla objekt

Varför börjar inte aktörer som genomför tyst skydd med avtalsbaserat skydd? Enligt enkäten är orsakerna i synnerhet faktorer relaterade till beslutsfattande och ägarens autonomi. 66 procent av respondenterna nämnde bevarandet av den egna beslutanderätten som det viktigaste hindret.

Naturvärdes- och kolmarknaderna väcker ett försiktigt intresse hos skogsägarna. Ungefär 40–45 procent förhåller sig positivt till avtalsmodeller baserade på naturvärden, och intresset är större bland dem som redan genomför tyst skydd.

Resultaten visar att tyst skydd i sig inte utgör en enhetlig eller automatiskt marknadsduglig målgrupp, utan områdenas lämplighet för naturvärdes- och kolmarknaden beror på orsakerna till skyddet, objektens egenskaper och avtalsmodellernas flexibilitet.

Statistiken och verksamhetsmodellerna måste förnyas för att tyst skydd ska identifieras

Med tanke på styrmedlen utmanar det tysta skyddet de traditionella policymodellerna. Eftersom fenomenet inte har identifierats eller statistikförts systematiskt kan dess fördelar inte utnyttjas och främjas fullt ut. Verkningarna av det tysta skyddet beaktas emellertid till exempel i Finlands skogstillgångar och kolsänkor när de baserar sig på fjärrkarteringsmaterial.

"Resultaten visar att helhetsbilden av skogsanvändningen blir bristfällig om man bara fokuserar på officiella skyddsbeslut och avtal. Tyst skydd är en del av användningen och skyddet av skogar, även om det inte statistikförs", konstaterar äldre skogsekonom Jani Laturi.

Vid tolkningen av resultaten bör beaktas att de arealer som skogsägarna angett baserar sig på deras egna uppskattningar och att ingen jämförelse med register- eller geodatamaterial har gjorts. Även orsakerna till tyst skydd, såsom naturvärden, grundade sig på respondenternas egna uppfattningar.

Undersökningen finansierades av Finlands Skogsstiftelse, och Jordägarnas Förbund deltog i genomförandet. Rapporten har publicerats på PTT:s webbplats www.ptt.fi

För mer information

Jani Laturi, äldre skogsekonom, PTT, tfn 040 547 435, jani.laturi@ptt.fi

Marjo Maidell, skogsekonom, PTT, tfn 040 164 8139, marjo.maidell@ptt.fi