Gästkolumn: Unga fick verktyg för skoglig intressebevakning

Det finns en snårskog av olika myndigheter och organisationer som inverkar på skogspolitiken.
Dessutom kanske man tror att man vet vad en annan organisation står för och gör, men i själva verket är det ofta oklart. Skogssektorn och alla dess aktörer är svår att överblicka, även för en som varit med länge. Hur oklar är då inte organisationskartan för unga?

För att råda bot på detta beslöt SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund r.f.) att ordna en kurs i skoglig intressebevakning, där tanken var att unga aktiva medlemmar skulle lära sig mer om de olika organisationerna som finns på olika nivåer och vad de representerar.

SLC har ordnat flera ungdomsutbildningar på lantbrukssidan tidigare, men det här var den första av skogligt slag. Med stöd av Finlands Skogsstiftelse kunde utbildningen bli mer omfattande än tidigare. Totalt deltog 35 unga och blivande skogsägare från Svenskfinland i kursen.

Det mångsidiga programmet gav en överblick över skogsnäringen

Kursen bestod av fyra delar, där varje tillfälle sträckte sig mellan två och tre dagar. De två första delarna ordnades under vintern 2023–2024 i Helsingfors. Representanter från bland annat jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Skogsvårdsföreningen, Skogscentralen, Forststyrelsen, Skogsindustrin r.f., Finska Forstföreningen, Natur och Miljö rf., Finlands miljöcentral (Syke), MTK, PEFC deltog som talare i kursen och berättade om sin verksamhet eller så besökte gruppen deras organisationer.

Den tredje delen av utbildningen hölls under våren i Joensuu, Europas skogshuvudstad. För merparten av deltagarna var det här första gången de besökte Joensuu eller östra Finland överhuvudtaget. Också på det sättet vidgades vyerna till möjligheterna inom den finska skogsnäringen. I Joensuu besökte vi UPM:s plywoodfabrik, John Deeres skogsmaskinfabrik, European Forest Institute (EFI), Naturresursinstitutet (Luke), Yrkeshögskolan Karelia och fick en presentation av Pohjois-Karjalan Metsänhoitoyhdistys.

Den fjärde och sista delen av utbildningen ordnades på våren i Bryssel, där vi bekantade oss både med skogsägarnas, skogsindustrins och miljöorganisationernas intressebevakning i EU, besökte EU-parlamentet och träffade tjänstemän från Kommissionen och från Finlands Representation.

Kursen har ökat förståelsen även mellan organisationerna

Ett varmt tack till alla våra värdar som tog emot oss och deltog i utbildningen. Deltagarna var imponerade av den stora gästfriheten, den omfattande kunskapen och att så många ansträngde sig för att hålla sina presentationer på svenska då alla deltagare inte förstod finska.

Kursen fick även ett positivt omdöme av SLC:s styrelse, där någon sa att det hade varit både nyttigt och roligt att själv vara med och lära sig mer om skogspolitiken och dess organisationer. Av deltagarna fick till och med en förfrågan om inte en femte del av utbildningen kunde ordnas samt när nästa utbildning äger rum.

Själv tyckte jag att det som sas på styrelsemötet slog huvudet på spiken. Ibland finns det kanske en liten avoghet, avundsjuka och tävlingsmentalitet mellan de skogliga aktörerna. Vi tycker vår egen infallsvinkel är den enda rätta, vi vet inte riktigt vad de andra organisationerna gör – och så får vi något om bakfoten.

Jag är övertygad om att den här kursen har ökat förståelsen och sänkt trösklar för många av deltagarna men även organisationerna. Man ser att ”de andra” också är människor och har välgrundade tankar, oberoende om de är tjänstemän, EU-byråkrater, representanter för miljöorganisationer, forskare eller annat. Alla är vi med och påverkar skogsfrågorna utifrån vår egen unika synvinkel. Genom att samarbeta och öka förståelsen för varandras olika synvinklar kan vi åstadkomma så mycket mer för både skogen och skogsnäringen.

Anders Portin
Skogsombudsman